torsdag

det gör ont
att se det hända framför mig, allt som jag själv har gjort
att se andra gå genom samma hemska saker som mig.
att inte kunna göra något.
det gör ont
att skära sina armar randiga, det gör ont att svälta fram revben efter revben, det gör ont att vakna i ett kolsvart hål och inte vilja gå till sin jävla högstadieskola, det gör ont att inte kunna minnas, det gör ont att hata sig själv mer än något annat, det gör ont att inte ens våga skriva de här orden av rädsla för att folk ska skämta bort det med ett "fan vad emo höhö :P :P :P"

jag vill linda in världen i rosa paljetter,
fjädrar och fluff, som en gigantisk transaperuk.
en skyddad värld där alla kan vara glada.
inklusive mig själv.

fast
jag hade ju inte varit densamma utan allt som har gjort ont.
det har behövts.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar