vad ska jag göra.
jag har tappat bort min empati och stängt ut alla mina känslor för folk i min närhet när de har det svårt.
varför.
jag bryr mig inte ens om mig själv snart.
vilket hemskt liv, tomt på medkänsla och syndtyckandeom.
men det är inte sanning, för jag störtgråter åt freddie mercurys röst och aidsdöd,
åt kycklingfarmarna med ekohöns som inte tjänar mycket men är lyckliga ändå.
extreme home makeover och friends-reklamer.
all min ledsenhet hittar vägar ut på något sätt ändå.
jag tror jag har ledsnat på ledsenheten, försöker låtsas om att den inte finns.
som om människors problem inte finns, för jag har nog med mitt eget som jag försöker trycka undan.
förstår jag inte att det blir så mycket värre då?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar