hemma

umeå. lol. så jävla deppigt att vara här. tänkte jag imorse, när jag vaknar efter nio timmars bussfärd och allt är täckt av snö, brun åker och bråte från ombyggnationer. hej exilen. busschauffören säger välkomna till världs ände i mikrofonen och lägger sen till att det förresten ska snöa imorgon. man ba. jaha skoj jävla horstadshelvete vad fan ska jag här och göra jag vill bara grina och det är vad jag gör i nollgraders uppgivenhet.

fast sen kommer mamma och hämtar mig med en bil med en pudel. kommer på att jag ska få jobba på finaste fiket idag, och min lillebror vaknar och gosar och gör gokaffe, vi sjunger siw malmkvist och lyssnar på kent. jag ska inte vara ledsen för jag har det ju så jävla bra.

fast jag ska iväg. jag måste, jag ska ligga med hela världen och det ska göra mig stark, inte förstörd. jag bygger äntligen upp istället för att riva ner, jävla tonår, nu är ni borta och stick stygga spöke för du finns inte. under snön i norrland finns det vår, det finns krokusar och hopp och pudelfarbröder att promenera med. det finns solskensmorgnar och småbröder och småsystrar och livet är ändå alltså ni vet, det är bäst. det finns en hel värld, vi har ett liv var, och det är fan nåt man ska ta till vara på. gör det du vill och var lycklig och skit i vad folk säger. amen fridens broder