Kära familj

Mamma förstår inte min musik när jag lyssnar på hiphop.

Signe säger att jag luktar svett.

Pappa stör sig på att jag lämnar hallbyrelådor öppna.

Gustaf tycker väl bara att jag är lite för mycket.

Ture sover bara.

Skit samma

För

Har börjat tänka att jag duger och att jag inte behöver göra någonting på min "att-göra"-lista egentligen. Inga borde, inga måste. Det är väldigt skönt. Men så lätt är det väl inte. Folk ska ju tvingas umgås med mig också, jag måste fungera i relation till andra.

Shit vad bitter jag har blivit! Förlåt bloggen!